Det ekar över hela staden

Jag sitter i soffan i mjukisbyxor och fintröja. Fantastisk kombination om ni frågar mig. 
Jag har nämligen sminkat mig färdigt och drog på mig en lite finare tröja för att välja vad jag ska ha på mig idag när vi ska på kalas. Sen tyckte jag att den passade så bra så jag orkade inte dra av mig den än. 
Men eftersom jag är så fantastiskt bra på att spilla ner mig precis innan jag ska iväg på saker så vågar jag inte dra på mig jeansen som jag tänkt ha, det känns lite som att leka med elden faktiskt. 
 
Ungarna är hur lugna som helst, en kollar på film, en leker med lego och en med dockor. Ingen pratar med oss och jag myser med två hundar och en katt medan jag skriver det här. Ibland pratar jag lite med Andreas som sitter med sin telefon och alla väntar mest på att tiden ska gå. 
 
Ibland när vi har haft mycket att göra en helg är jag helt förstörd på söndagen för att jag inte hunnit vara hemma någonting. Men nu, när vi knappt har något planerat den här helgen är jag nästan lite förstörd för det känns som att vi kommer ha så himla tråkigt. 
Eller, visst har vi saker inplanerade men inte i närheten av så mycket som vi brukar ha.