Mammor där ute
Stör ni er liksom jag på att alla verkar tro att er bebis är en cirkusapa ?
Det ska bäras och pillas och knölas och ha sig..
Folk slåss om ungen och alla ska hålla.
Jättemysigt att alla tycker att hon är fin och gullig, men det verkar inte vara en jävel som tänker på att barnet kanske inte alls vill att sjuttiofem personer ska slåss om henne och kanske inte alls vill kastas in i någons famn som hon knappt träffat. Och så ska det busas och kittlas och plockas upp när hon vaknar och knöla och hålla på. Och då tänker jag lite såhär, när du är helt nyvaken, skulle du vilja att någon du träffar då och då ska böja sig en decimeter framför ditt ansikte och gulla med dig?
Eller när du är på dåligt humör, skulle du känna att det var kul om alla så " ååååååh, nuuuu tror jag nog att du haaar liiiteeeee pruuuutt i maaaagen"!
Okej, bebisar är skitsöta, jag vet. För jag har en som jag gosar med hela dagarna. Men det är ju människor. Helt vanliga människor precis som du och jag.
Så. Man kanske ska tänka på det innan man gullar en decimeter från ansiktet och tror att det enda behov en bebis har är mat och bajs.
