tajkonfamiljen

Jag har tänkt på en sak den här helgen. 

För två år sedan ganska exakt idag var det mösspåtagning i skolan. Några av oss tjejer i klassen drog till Snaps på Medborgarplatsen drack massa vin, blev riktigt  fulla, hade skitkul och innan klockan var 21 på kvällen hade jag och Karin däckat i hennes säng.... Vaknade med sjuk ångest på självaste valborg men det övervägdes av minnena från kvällen innan. 

 

Många av helgerna och kvällarna innan och efter den här mösspåtagningen bestod av facebook-sökande efter fester, krogar dit många skulle eller bara vänner som skulle samlas någonstans och umgås över ett glas vin eller två. Varje helg när jag gick in på min facebook stod det statusar om hur bakis man var, hur full man varit, hur kul eller värdelös kväll man haft. 

 

Idag när jag går in på min facebook ser jag statusar om parmiddagar, vinkvällar som slutar strax innan 23 för att ingen vill vara bakis, IKEA besök, lägenhetskontrakt, körkortstatusar. Folk som har, ska eller vill ha barn skriver till mig och ber om råd, vill veta och ha tips. Både här, på sms, facebook och när man ses ! 

Och jag älskar det. Jag älskar att det märks att vi blir vuxna. Jag älskar att folk litar på mig och berättar för mig. Jag älskar att mina vänner skriver hur fin min dotter är, hur lycklig jag verkar, hur avundsjuka de är på mitt liv, i mitt hus, med min familj. 

 

Jag är glad att jag har kontakt med mina riktiga vänner, att jag märkte när jag fick barn vilka som förstår hur det är att ha barn och vilka som inte gör det. Vilka som förstår att det inte finns tid att träffa alla vänner när jag är i stockholm en helg utan att jag faktsikt prioriterar de som hör av sig och vill umgås med mig och Lilly och som även förstår att jag också har ett hem där de är välkomna. 

Jag har fått så mycket nya vänner och nygamla vänner sen jag gick ut med att jag var gravid. 

Jag är så glad och tacksam och har Lilly att tacka för det. 

 

Sen ni andra, ni som inte har blivit lite mer vuxna än när vi gick i gymnasiet för två år sedan, ni som inte har en aning om hur det är att ha barn, ni behöver inte gå runt och tjura över att jag inte har tid att ses eller hör av mig,. För ni har också ett ansvar att höra av er, att komma och hälsa på. 

 

Livet är för kort för att gå runt och vara arg. Ta vara på tiden ni har med era nära och kära istället. 

PUSS !